Jag har hört politiker säga att kvalitet inom vård och omsorg inte går att mäta. För min del så vet jag att det inte är rocketscience. Kvaliteten går att mäta på många olika nivåer.
1. Den första nivån är det som vi kan uppleva med våra sinnen när vi besöker en enhet. Hur är enheten utformad,, kommer jag in, hur blir jag bemött, hur luktar det, hur låter det m.m.
2. Den andra nivån kan jag se om jag följer en boende eller en patient över en tid. Vad ingår i vården, hur hanteras vissa situationer m.m.
3. En tredje nivå är hur verksamheten fungerar på ledningsnivå, hur är följsamheten mot rutiner, hur hanterar man klagomål, avvikelser m.m., hur arbetar man med ständiga förbättringar.
4. Den fjärde nivån mäter mer resultat eller utfall av vården

Ambitionen med "har mamma det bra" är att om fler lär sig mer om kvalitet i vården så kommer vården att bli bättre.

  • 2018-09-11 14:35

    Är det trivsamt hos mamma? #harmammadetbra?

    Ibland när man kommer till äldreboenden så kan man se slitna och trasiga möbler, persienner som hänger på sniskan, fläckiga tapeter och till och med rent farliga saker som trasiga vägguttag. Det kan vara enfärgade långa korridorer där varje lägenhetsdörr är anonymt lik de övriga.

    Man kan tycka att det borde vara självklart att äldre människor ska behöva leva i en miljö med skabbiga eller trasiga möbler. Har man Parkinsons sjukdom så kan skarvar i golvet leda till s.k. frysning, dvs. en svårighet att komma vidare i rörelsen. En person med demenssjukdom kan ha svårt att hitta till sitt rum.

    Olikfärgade dörrar till lägenheterna, namnskylt och en bild på den som bor i lägenheten i ögonhöjd kan göra det lättare att hitta hem.
    Genom att pynta med föremål från tidigare decennier kan vi förena utsmyckning med inspiration till samtal om tider som flytt. Sittgrupper, blommor, tavlor och belysning kan vara enkla åtgärder för att göra lokalerna trivsammare och förbättra helhetsintrycket. Det borde förstås vara självklart att laga eller byta ut sådant som är trasigt.

    info
  • 2018-08-30 12:59

    Förebygger ni att mamma får hudskador? #harmammadetbra?

    Trycksår kan uppstå på några timmar och därför är det viktigt att göra en riskbedömning och sätta in trycksårsförebyggande åtgärder redan i samband med inflyttningen till boendet om vårdtagaren har svårt att ändra läge själv. En vårdplan upprättas och uppföljande riskbedömningar görs därefter kontinuerligt.

    Cirkulationen i huden försämras när tryck uppstår till följd av att kroppstyngden trycker mot underlaget. Benutskott där huden är tunn är mest utsatt. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer, men ett nedsatt immunförsvar och ett försämrat näringsintag leder till en ökad risk för trycksår. Skjuv, när någon glider ner mot underlaget i en säng eller stol kan också ge upphov till trycksår och även en kombination av tryck och skjuv.

    Nortonskalan som finns i Senior alert på webben kan med fördel användas vid riskbedömningar. Där kan man även hitta förslag på trycksårsförebyggande åtgärder. I vårdplanen dokumenteras eventuella risker för trycksår och åtgärder. Eventuella sår beskrivs utifrån utseende, storlek, djup, sårgrad lokalisation och eventuella infektionstecken. Mål, åtgärder och utvärdering ska finnas med i vårdplanen. Har en skada väl uppstått kan det vara svårt att få såren att läka. Det kan ta månader och ibland år och i värsta fall går det inte att få såren att läka. Trycksår betecknas som och ska anmälas som vårdskada om såret uppstått på vårdinrättning eller boende. Som vårdskada räknas ”lidande, obehag kroppsligen eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso-och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd” (SOSFS: 2005:12).

    Det finns sår som kan uppstå i livets slutskede och som uppkommer till följd av organsvikt. Dessa benämns” Kennedy terminal ulcer” efter en amerikansk sjuksköterska som arbetade under många år med svårt sjuka och döende patienter. Dessa sår uppstår snabbt och blir ofta djupa. De kan uppkomma på ryggslut, hälar, armbågar och skinkorna och har ett mörkrött/gul/svart utseende. Patienten dör oftast inom 1-14 dagar (Palliativ vård 2014 nr 4).

    Trycksår delas in i fyra kategorier beroende på svårighetsgrad. Grad 1 då huden är rodnad men intakt. Grad 2 är en delhudsskada med ett ytligt öppet sår, eller en öppen eller sprucken blåsa som kan innehålla blod. Grad 3 är en fullhudsskada där subkutant fett kan ses och såret kan innehålla fibrin.
    Djupet varierar beroende på var skadan sitter. Vid grad 4 har en djup fullhudsskada uppstått och då kan man se ben, senor eller muskler.
    Statens kommuner och landsting- SKL har i ett nationellt åtgärdsprogram kommit ut med riktlinjer för att förebygga trycksår. Se SKL. Det finns även ett webbaserat utbildningsprogram PUCLAS som utvecklats av trycksårsexperter och som kan användas i utbildningssyfte.

    Det ska finnas riktlinjer på alla vårdboenden om hur man förebygger trycksår. Personalen ska ges utbildning i hur tryck påverkar cirkulationen, hur riskbedömningsinstrument används och hur och när lägesändringar ska göras. De ska också kunna använda förflyttningshjälpmedel på ett korrekt sätt, göra hudinspektioner, behandla, följa upp och dokumentera åtgärder (Trycksår, Stockholms läns landsting 2010).

    De viktigaste åtgärderna för att undvika trycksår är dagliga hudinspektioner och att hålla huden är ren och hel. Vid behov ska huden smörjas med oparfymerad kräm. Behöver den boende hjälp med lägesändringar, tas ställning till vilken hjälp den boende behöver både i säng och stol och eventuell rullstol. 30 graders vinkelposition från sida till sida några gånger nattetid och en bra trycksårsavlastande luftväxlande madrass är viktiga åtgärder såsom ett vändschema så att alla kan se när den boende senast ändrade läge. Till lägesändringar i säng behövs 2 kilkuddar. Hälarna som är särskilt utsatta kan avlastas genom att lägga en kudde under vaderna som lyfter hälarna från underlaget. Alternativt kan såkallade Heelift hälskydd köpas in om det är stor risk för trycksår på hälarna eller om vårdtagaren har trycksår. Syntetiska fårskinn, urklippta eller munk-liknande hjälpmedel ska undvikas.

    Näringsbehov och vätskebehov registreras och åtgärder vidtas vid malnutrition. Näringsdrycker med högt proteininnehåll kan minska risken för trycksår hos vårdtagare som är undernärda. Näringsbrist på vårdboende är vanligt, så många som 27% uppskattas lida av malnutrition. Information om trycksårsrisk och vidtagna åtgärder ges till den äldre och närstående. Trycksår måste undvikas då de orsakar stort lidande och höga kostnader för samhället i form av vård och dyrt omläggningsmateriel. Ren hud och rent, torrt och slätt i sängen minskar risken för sår.

    info
  • 2018-08-07 17:21

    Kan mamma delta i trevliga aktiviteter? #harmammadetbra?

    Hur är det på ert äldreboende. Erbjuds de som bor där att delta i aktiviteter. Tar ni er tid att hitta aktiviteter som är anpassade till de som bor hos er. Kan alla hitta någon aktivitet som intresserar eller roar dem.

    Det är av stor vikt att alla erbjuds att delta i aktiviteter och utevistelse. Det finns äldre som avböjer aktiviteter och som hellre filosoferar över livet. På de bästa äldreboendena är spontana aktiviteter en naturlig del av verksamheten. Det sjungs, bakas, pratas om motorcyklar, anordnas pubkvällar och skönhetsvård som ett naturligt inslag i verksamheten. Vissa enheter har eget SPA. För att våra äldre ska må bra behövs anställd personal med ett särskilt ansvar för att planera genomtänkta aktiviteter. Det bör vara en person med erfarenhet och kreativitet,  kulturellt intresserad, gärna med historiska kunskaper. Det finns många möjligheter att ordna vettiga aktiviteter. Det är känslan och atmosfären som gör ett bra äldreboende till vad det är. Allt ska utgå ifrån de människor som bor på enheten och deras intressen. Det är lätt att fastna i rutiner och gruppaktiviteter som gruppgymnastik, bingo eller bokläsning. Det är även viktigt att alla får möjlighet att delta individuella aktiviteter. För personer med långt gången demenssjukdom är det inte alltid möjligt eller ens önskvärt att delta i grupp. För dessa personer är individuellt anpassade aktiviteter oftast det bästa.
    Kontaktmannen ska ha egen tid avsatt för den enskilde och om den äldre själv kan komma med önskemål om vad hen vill göra ska kontaktmannen om det är möjligt försöka tillgodose den enskildes önskemål. Naturligtvis inom rimliga gränser.

    För att göra bokläsning till en trivsam aktivitet kan man låna hem väl utvalda böcker från biblioteket. Det kan vara böcker med bilder från den egna hemtrakten som påminner den äldre om barndomen och med koppling till olika orter. Dessa kan användas både enskilt och i grupp. Då blir det inte bara bokläsning utan resulterar även i samtal kring hur det var förr. Handarbete är också uppskattat, även personer med demenssjukdom kan ofta sticka, virka och snickra. Målargrupper kan anordnas för de som tycker det är roligt. Plantera och förbereda inför högtider väcker också minnen till liv.
    Inför högtider kan de äldre med fördel vara med i förberedelserna. Många vill delta i gudstjänster. Det kan ibland gå att ordna så att den äldre kan besöka den kyrka de vill. Många kyrkligt aktiva kan ställa upp och hjälpa till vid förfrågningar. Vissa museer kan också ta emot besök från äldrevården.

    Veckoplaneringar med information till den boende om vilka aktiviteter som pågår bör lämnas ut till avdelningarna.
    Idag finns många av våra populäraste sånger och melodier på DVD. Med en väl tilltagen skärm som alla kan läsa från är Allsång en trevlig aktivitet som kan roa   boende och personal.  Personer med demenssjukdom som tappat språket kan ofta  fortfarande sjunga. Sångstunder uppskattas av många och många brukar försöka sjunga med. Det ska vara sånger som de äldre är väl förtrogna med och tycker om.

    Vårdarsång är en metod som används vid demenssjukdom för att lugna och avleda vid oro. Då sjunger personalen sånger som de vet att den äldre tycker speciellt mycket om. Det kan vara i situationer som annars skapar oro och då sången används som en metod i avledande syfte.
    Filmvisning kan bestå i film från olika tidsepoker som journalfilm som påminner om det som varit. Det kan vara filmer med kända skådespelare och artister. Musikstunder kan vara en kombination av att lyssna på musik, kompositörer och artister som man sedan pratar om i grupp. Samarbete med bibliotek för att få tag på användbart material kan rekommenderas.

    Dans är ytterligare en aktivitet som främjar hälsan. Vissa har bättre rörlighet än andra. Det kan vara roligt att vara med även utan att delta aktivt. Dansmusik betyder mycket för de som tyckt om att dansa och musiken och dansen väcker ofta många minnen till liv.
    Vårdhund har kommit att bli ett allt vanligare inslag i äldrevården. Många äldre lever upp när hunden kommer på besök, känslor, tankar och minnen väcks till liv. Regelbundna träffar med vårdhunden kan leda till ökat välbefinnande och minskad oro. Vårdhundar kan också användas i rehabilitering av den äldre.

    Dagsljus är livsviktigt för hälsan och välbefinnandet. Alla behöver komma ut minst en gång om dagen. Dagsljuset påverkar våra hormoner och bygger upp vårt skelett. Benskörhet är ett vanligt och allvarligt problem bland äldre som kan motverkas av det D-vitamin som kroppen bildar när vi exponeras för dagsljus. Även Melatonin som har påverkan på vår sömn bildas med hjälp av dagsljus.
    Promenader är utmärkt motionsform som stärker muskler, skelett och balans för de som kan gå själva. Byggandet av äldreboenden bör anpassas så att de äldre lätt kan komma ut. Det borde inte få byggas äldreboenden utan tillgång till trädgård.  Äldrevården ska kunna erbjuda de äldre att utevistelse, men på många enheter är den ett undantag. Andra enheter jobbar hårt för att de äldre ska få komma ut så ofta som möjligt. Erbjudande om och deltagande i aktiviteter och utevistelse ska dokumenteras.


    Det ska vara möjligt att följa upp vilka aktiviteter som erbjudits den boende. Många verksamheter har en särskild aktivitetsplan där erbjudande om och/eller deltagande i aktiviteter och utevistelser dokumenteras. Det är lätt att verksamheterna fastnar i att erbjuda gemensamma gruppaktiviteter och glömmer bort att den enskilde även har behov av att få egen tid. Utan signeringslistor är det också lätt att missa att utvärdera och dokumentera den enskildes upplevelse av aktiviteten. För den som har svårt att komma på aktiviteter så finns inom många verksamheter aktivitetskataloger med förslag på vad som går att göra.

    info
  • 2018-07-26 13:55

    Får mamma tänderna borstade? #harmammadetbra?

    Dålig tandhälsa leder till sjukdom som undernäring och kan orsaka lunginflammation, hjärtsjukdom och för tidig död. Smärta och frätsår i munnen är andra konsekvenser av dålig munhälsa. Behandling med läkemedel kan leda till minskad salivproduktion och muntorrhet. Svampinfektioner i munnen förekommer relativt ofta bland äldre.

    Många personer som får vård har rättigheter när det gäller tandvård. Det handlar om alla som bor på särskilt boende eller som har varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande avses minst tre gånger per dygn samt trygghetslarm eller tillsyn under natten. Därutöver omfattas personer med beslut om LSS-insatser och vissa personer med psykossjukdom av samma skydd. Dessa personer har rätt att få sina tandvårdsbehov tillgodosedda inom ramen för högkostnadsskyddet för sjukvård. I rättigheten ingår också ett utbildningsstöd för den personal som arbetar inom dessa verksamheter. Erbjudande om regelbundna munhälsobedömningar ingår också.

    Biståndshandläggare (i vissa fall sjuksköterska eller kurator) meddelar landstinget som utfärdar intyg. Därutöver finns det personer som äter vissa läkemedel eller har vissa sjukdomstillstånd som kan få en del av sina tandvårdskostnader betalda genom tandvårdsförsäkringen.
    Landstingen har ofta avtal med någon utförare och ansvarar för att tillhandahålla munhälsobedömningar och fortbildning av personal.  

    Den enskilde är i sin fulla rätt att behålla sin tandläkare även om man flyttar in på särskilt boende. Landstinget kan också erbjuda hjälp i form av mobila tandvårdsteam tandläkare och tandhygienist som kan åka hem till den som behöver hjälp med tänderna. Mer information går ofta att få via landstingens hemsidor.

    På äldreboenden behöver många vårdtagare hjälp med sin munhälsa. Munhälsa är ett område som varit och är eftersatt. Munhälsobedömningar som görs av tandhygienist kan användas som instruktion till personal i boendet eller hemmet när någon behöver hjälp med sin munvård.  I munhälsobedömningen framgår om vårdtagaren har proteser, halvproteser, egna tänder eller implantat och hur munvården ska skötas. De flesta äldre idag har sina egna tänder kvar. För att få rent mellan tänderna rekommenderar tandhygienisten ofta användning av mellanrumsborstar.

    Utbildning och fortbildning av personalen är angeläget för att förbättra munhälsan hos de äldre och för att den äldre ska få individuellt utformad hjälp med sina tänder. Ansvarig sjuksköterska har det övergripande ansvaret för att munvården fungerar och ska se till att personalen utför sina uppgifter. Det vore önskvärt att kontaktmannen tar ett särskilt ansvar för att följa upp ”sina boende”. Till sin hjälp kan sjuksköterskan tillsammans med personalen göra munhälsobedömningar ROAG i senior alert.

    Det kan ibland vara svårt att utföra munvård på personer med demenssjukdom och upplevas som integritetskränkande av den som ska ta emot hjälpen. Om munvården blir en naturlig del av omvårdnaden redan när någon flyttat in kan det vara lättare att få fortsätta hjälpa till.
    Bemötandet, att ha ögonkontakt att informera om vad som ska ske, att förmedla lugn i omvårdnaden är ofta det bästa sättet att få hjälpa den som har en långt gången demenssjukdom. Musik kan göra under och avleda i svåra situationer. Vårdarsång då personalen sjunger sånger som personen med demenssjukdom minns och tycker om, kan vara ett sätt att hantera situationen.

    Munhälsobedömningar och instruktionerna för tandvård ska finnas tillgängliga i vårdtagarens badrum. Den äldre behöver också ha pengar så att personalen kan köpa det som behövs för att utföra munvården. Får de boende rätt munvård även nu när det är sommar och vikarier?

    info
  • 2018-07-03 10:54

    Hur gör ni om det som inte får ske ändå sker? #harmammadetbra?

    Det bör finnas en etisk handlingsberedskap i varje organisation, verksamhet med möjlighet att reflektera över sina individuella och gemensamma erfarenheter. Utan denna beredskap blir det svårt att hantera intressekonflikter med stolthet, värdighet och förtroende i behåll (Sandahl et al 2010) Sofrosyne har utarbetat ett dokument ”Etiska råd kollegor emellan”  här finns möjlighet att reflektera över vårt bemötande av patienter och kunder, att ta emot ett klagomål på ett bra sätt, också vad det innebär att vara professionell?

    På en arbetsplats ska det bland alla anställda finnas en naturlig förståelse för att vi är människor med olika behov, och att vi som arbetar tillsammans har olika kunskap och erfarenheter. Vi ska arbeta med det vi är bra på, och vi ska ha en möjlighet i vår kompetensutvecklingsplan att utbilda och förkovra oss ytterligare.

    ”Vård bedrivs av personer, inte institutioner” (Gör och lär, Sveriges kommuner och landsting 2005) Den vård vi ger bygger på vårt agerande. Det är inte olika vårdinrättningar som bemöter individerna på ett speciellt sätt utan det är vi som arbetar där. Vi ska samarbeta och samverka men hur ska vi göra för att åstadkomma en förändring? ”När konflikten har uppstått är det ofta redan försent” (Sandahl et al 2010) Författarna ger många bra skäl som leder till stora vinster om ledaren för gruppen tar ett beslut om att arbeta med att kontinuerligt reflektera över individuella och gemensamma erfarenheter.

    Vi kan i gruppen diskutera vad som är svårt att hantera i vårt arbete och på vår arbetsplats. Relevanta frågor är hur vi bör agera i vissa situationer, och vilka principer som ska vara vägledande. Varför har de företräde? och på vilka grunder? Sammanfattningsvis handlar det om att arbeta fram en etisk handlingsberedskap tillsammans med arbetsgruppen. Målet är att nå en handlingsberedskap som enligt författarna gör att vi uppnår en struktur och får ett stödsystem som kommer att vara till hjälp i vårt arbete (Sandahl et al 2010) Det finns olika syn på konflikthantering. En del konflikter kan leda till bättre idéer i gruppen och är till hjälp för att kunna bearbeta situationer som är konfliktfyllda. Det finns olika modeller för konfliktlösning. En modell handlar om att ställa frågor som:

    Nuläge?
    Önskat läge?
    Hinder? Och slutligen ställs frågan vilka åtgärder?

    Referenslista
    Sveriges kommuner och landsting (SKL).(2005) Gör och lär. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso-och sjukvården
    Sandahl, C., Falkenström, E., Knorring, M., (2010) Chef med känsla och förnuft. Falun: ScandBook AB

    info
  • 2018-06-26 15:19

    Ingen ska behöva amputera för att rutinerna brister #harmammadetbra?

    Jag delade för några dagar sedan en artikel om en patient som blivit amputerad till följd av bristande sårvårdsrutiner. Hur gör man då? Det finns bra stöd i vårdhandboken för den som vill säkra upp sina rutiner. Risken för brister i sårvården är än större sommartid.

    Sårvård handlar om att stimulera och underlätta kroppens egna läkningsmekanismer. Målet för all sårbehandling är att läka såret, minska patientens lidande och underlätta det dagliga livet för patienten. Därför måste behandlingen ses utifrån ett helhetsperspektiv.
    Patienter med sår ska ha en sårvårdsplan. Sårvården ska finnas beskriven i journalen men också i en pärm på enheten för att såret ska kunna hanteras även vid dataavbrott.

    I planen/dokumentationen ska framgå:
    • Typ av sår (t.ex. operationssår, trycksår, venöst eller arteriellt bensår, cancersår, brännskada).
    • Sårets utseende och storlek. Ytliga sår kan ritas av med hjälp av plastfilm medan djupare hålor istället fylls med gel för att mäta hur stort det är. Täck först sårytan med plastfilm, fyll med gel och aspirera tillbaka med tom spruta, hur många ml/cl rymmer sårhålan? Fotografering av såret är ett mycket bra verktyg, lägg då en linjal bredvid så att man kan se hur stort det är.
    • Sårsekret (grönt, gult, rödgult samt mängden som kommer)
    • Lukt
    • Smärta, Var? När? Hur mycket?
    • Sårkanten (är den markerad, uppluckrad, förhårdnad eller som inväxt överhud?).
    • Huden runt om såret (rodnad, ödem, eksem, svamp, uppluckrad eller normal?).
    • Klinisk infektion

    Dokumentationen ska även innehålla:
    • Typ och mängd av material som går åt vid varje tillfälle.
    • Hur såret ska skötas om.
    • Hur ofta det bör läggas om.
    • När odling eller fotografi togs och hur ofta det ska tas.

    Planering
    Planerad sårvård dokumenteras i funktionsalmanacka. Om sårvård planeras till jourtid ska den joursjuksköterskan informeras särskilt för att säkerställa att behovet är känt. Gör även en bedömning av om den enskilde behöver speciell madrass.

    Svårläkta sår
    Om du behandlar sår som inte läker på sex veckor eller där det är uppenbart att läkningsprocessen inte fortskrider ska läkaren konsulteras.

    Rutin i samband med omläggning
    • Läs i journalen om omläggningen
    • Varje omläggning dokumenteras i journalen.
    • Förändringar i status dokumenteras.
    • Förändringar i omläggningen ska i normalfallet beslutas av patientansvarig sjuksköterska.

    Förvaring av material

    Sårvårdsmaterial förvaras i skåp med dörrar eller i plastlåda med lock för att de inte ska kontamineras innan bäst-före-dag.

    info
  • 2018-06-15 19:29

    Vet medarbetarna hur maten ska serveras #harmammadetbra?

    Snart är det midsommar och för de flesta av oss är midsommarens måltider en viktig festmåltid.
    Om jag skulle servera en traditionell japansk eller persisk måltid så skulle jag få stora problem. Jag har ingen aning om hur maten ska se ut eller i vilken ordning olika delar av måltiden ska serveras. På samma sätt måste det vara för den som kommer från ett annat land.

    Har ni bra rutiner så att inte efterrättens sylt hamnar på fisken eller sillen hamnar på risgrynsgröten?

    info
  • 2018-06-10 12:07

    Att mata en annan människa är inte helt lätt. #harmammadetbra?

    Att mata en annan människa som kanske har sväljsvårigheter är en uppgift som kräver vissa baskunskaper. Nu inför sommaren så kommer det in vikarier i verksamheten. Har de fått en tillräckligt god genomgång om vad de ska tänka på när de matar en äldre person?

    Att personal som sätts att mata en hjälptagare är införstådd med att personen måste hinna tugga och svälja rätt samt hinna andas också och att det ges tid för att kunna utföra en säker matning. En övning som kan vara bra är att bli matad av en kollega.

    I vårdhandboken kan vi läsa följande
    Den som ska mata måste tvätta och desinfektera händerna före matningen och inte ha rökt. Det är viktigt att själv sitta i en ergonomiskt riktig ställning för att orka med och för att få ögonkontakt med den som ska matas. Det kan många gånger vara en fördel att i stället för att mata, hjälpa till att föra handen till munnen på den som skall äta. Patienten kan också behöva hjälp att aktivera sväljningen genom att uppmanas svälja.

    Det är oerhört viktigt att vara professionell och inte blanda in sina egna preferenser. Mat till sjuka utgör en del av behandlingen. Den som serverar eller matar måste därför förhålla sig neutral till det som serveras och inte låta sin egen uppfattning överföras på den som ska äta. Det riskerar att påverka situationen negativt. Tvärtom är det viktigt att istället försöka uppmuntra och stötta den som ska äta till ett så bra intag som möjligt. Den som blir matad känner också om personalen är jäktad eller stressad.

    Därför bör raster förläggas så att de inte blir en källa till stress vid matningen. Det är också viktigt att se till att den som blir matad inte har mat i munnen innan man ger nästa tugga för att undvika felsväljning. Uppmana honom eller henne att känna efter med tungan om munnen är tom eller inte.
    • Ge lämplig tuggstorlek.
    • Mata i lagom takt.
    • Berätta vad som händer.
    • Undvik samtal under måltiden för att främja koncentrationen och minska risken för aspiration.
    • Bra sittställning.

    En bra sittställning är viktig. Att halvsitta i sängen under måltiden är inte att rekommendera. Risken för felsväljning ökar om man inte sitter bra. Muskler kan spännas ojämnt och kan leda till låsningar i käkar och tunga på grund av tonusökningen om sittställningen är felaktig.

    Sjukgymnast arbetsterapeut kan vara behjälpliga när det gäller träning av bålstabilitet, för att finna en bra sittställning eller sittplats. Ett sitthjälpmedel som även armarna kan vila på ger det stöd som behövs för patienter med nedsatt balans.

    Man kan tänka att medarbetare borde förstå, men tyvärr händer det att matningen sker på ett oproffsigt sätt. Hur gör ni för att säkerställa att alla vet hur de ska mata?

    info
  • 2018-05-31 20:03

    Har ni beredskapsplan vid värmebölja? #harmammadetbra?

    Vid värmebölja skickar SMHI ut ett meddelande för att lokala åtgärder ska sättas in när temperaturen förväntas bli minst 26 grader under 3 dygn i rad. Värmeböljor leder till ökade hälsorisker. Vid temperaturer över 30 grader i 3 dygn går också en varning ut till allmänheten en klass- 1 varning. Vid temperaturer på mer än 30 grader under mer än 5 dygn eller minst 33 grader under 3 dygn en klass-2 varning. Äldre och kroniskt sjuka är speciellt utsatta grupper. Vid värmebölja finns allmänna råd till vård - och omsorgspersonal.

    Personalen ska vara uppmärksamma på inomhustemperaturen. Dra för gardiner, persienner och dra ner markiser. Uppmuntra till ökat vätskeintag. Alkoholhaltiga och söta drycker undviks. Kalla duschar är effektiva, alternativt en blöt handduk runt halsen. Den fysiska aktiviteten minskas under de varmaste timmarna. Kontakt tas med sjuksköterska om någon visar tecken på förhöjd puls, kroppstemperatur, ökad andningsfrekvens, yrsel trötthet, muntorrhet eller minskade urinmängder. Värmeböljor kommer med det förändrade klimatet att bli vanligare och leda till ett ökat antal dödsfall. För litet intag av vätska leder till att blodet blir mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar.

    Vissa sjukdomar och läkemedel leder till en ökad risk vid värmeböljor. Patienter med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och njursjukdom lider störst risk, men även personer med diabetes, övervikt, funktionsnedsättning, neurologisk sjukdom, psykisk sjukdom och demens har en ökad risk. Läkemedel vid olika sjukdomstillstånd kan ge allvarliga bieffekter vid värmeböljor.  

    Har ni en bra beredskap och välinformerade medarbetare inför sommaren?

    info
  • 2018-05-21 04:39

    Förstår medarbetarna varför? #harmammadetbra?

    En sjuksköterska jag känner var bekymrad över hygienkunskaperna på det äldreboende hennes far bor. Hon menade på att flera i personalgruppen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om hur och varför handskar skulle användas.

    Flera medarbetare skötte först nedre toalett och fortsatte sedan att hjälpa den boende utan att byta handskar. De verkade mer tro att handskarna var till för att skydda dem själva än den boende. De kunde också sätta på sig handskar för att kamma håret och annat.

    För den som inte vet det så används handskarna för att skydda den äldre från farliga infektioner. Det innebär att det är viktigt att ha handskar när man kommer i kontakt med kroppsvätskor men inte annars.

    Min bild är att nya medarbetare inte alltid får en fullgod introduktion i sitt arbete och därför inte förstår vikten av att hålla sig till vissa rutiner. Introduktionen behöver också följas upp. Många verksamheter gör självskattningar när det gäller hur medarbetarna arbetar med hygien men dessa instrument fångar inte upp medarbetare som har bristande kunskaper om vikten av att följa hygienrutinerna.

    Hur arbetar ni för att följa upp att medarbetarna verkligen förstår vikten av att följa hygienrutinerna?

    info
  • 2018-05-17 04:46

    Hur arbetar ni för att minska onödig läkemedelsanvändning? #harmammadetbra?

    Vid många tillstånd finns det komplement till läkemedelsbehandling. Att äta rätt och motionera är viktigt för alla, inte bara i samband med diabetes. Här finns kunskap som inte alltid förmedlas fullt ut av vården. Ett samarbete pågår sedan ett tiotal år tillbaka mellan friskvårdsorganisationer och landstingens hälso-och sjukvård.

    Det finns mycket man kan göra för att minska behovet av läkemedelsbehandling. Pajalagröt och Säröbomber är några exempel på komplement för att få magen att fungera eller att minska oron i samband med sänggåendet. Andra bra komplement till läkemedelsbehandling är utevistelser, promenader, gymnastik och aktiviteter.

    De patienter som är äldre än 75 år och har fler än fem läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgång årligen. Många gånger så förändras behoven av läkemedel med tilltagande ålderskrämpor och läkemedlen kan göra mer skada än nytta. Det finns också ett antal läkemedel som är rent olämpliga för äldre människor.

    Hur arbetar ni för att begränsa behoven av läkemedel på ert boende?

    info
  • 2018-05-14 05:00

    Får de äldre känna sig vackra? #harmammadetbra?

    För många människor och kanske framförallt många kvinnor så är valet av kläder något som de lägger ner tankemöda på.
    Skönhetssalong, klädsel m.m. Att få välja kläder, titta sig i spegeln och korrigera utseendet om man inte är nöjd. Får man vara fåfäng när man är gammal?

    Rakning där skäggstrån sitter kvar från halsen och öronen. Får man tycka att man själv är vacker?
    Får de som bor på äldreboendet välja sina kläder själva? Hur hanterar vi haklappar? Får den enskilde sitta med en kladdig haklapp en lång stund efter måltiden.

    Går det att få en smakfull makeup, målade naglar och håret lagt? Vilka förutsättningar ges för frisören?

    Jag har sett äldreboenden som vissa fredagar erbjuder skönhetssalong, kanske med ett glas vin, samtal och lite stillsam musik. Vad gör ni på ert boende?

    info
  • 2018-05-08 10:45

    Värdighet i mötet #harmammadetbra?

    Jag hörde på ett radioprogram där hon berättade att den kvinnliga läkare som kom för att konstatera dödsfallet när hennes mamma hade dött kom in i rummet på äldreboendet i snöiga stövlar och med kappan på, tog fram en spegel som hon satte över munnen och konstaterade att hon var död, varpå hon lämnade rummet. Hon gjorde ingen ansträngning att skapa kontakt med de närstående och efterlämnade smutsiga blöta skoavtryck på golvet.

    Ibland hör man också talas om sjuksköterskor och undersköterskor i hemsjukvården som inte tar sig tid att hänga av sig ytterkläderna vid hembesök. För många av oss så uppfattar vi en person som väljer att stå upp och prata medan vi sitter ner eller som inte tar sig tid att hänga av sig kläderna som jäktad. Vågar man ställa den där besvärliga frågan då? Hinner jag få hjälp att gå på toaletten?

    Hur gör vi för att skapa värdighet i mötet när vi kommer in i någons lägenhet? Presenterar jag mig och tar i hand? Även om jag tycker att jag känner den boende så kanske inte den känner igen mig? Skapar vi förutsättningar för de som kommer in på boendet som tillfälliga besökare att skapa ett bra möte? Erbjuder vi läkaren att hänga av sig kläderna? Sätter vi oss ner när vi pratar med den enskilde?

    info
  • 2018-04-30 13:46

    Får de äldre bestämma själva? #harmammadetbra

    Självbestämmandet är inte en självklarhet i äldrevården även om det har blivit bättre. Jag minns att min farfar tvingades flytta till en psykiatrisk avdelning, då han råkat förirra sig in på en dams rum. Det skulle kanske inte hända idag.

    Konsekvensetik kan användas för att reflektera över vilka konsekvenser en handling får. Personalens uppgift är att skydda vårdtagarna. Det kan uppstå intressekonflikter som vid exempelvis demenssjukdom då den enskilde kanske gör saker som kan vara till skada för den egna personen eller någon annan i omgivningen.

    Ett exempel är hur personalen ska förhålla sig till om en person med demenssjukdom blir förtjust i någon annan på boendet. Om den äldre inte minns sin hustru eller make kan det uppstå svårigheter i relationen. Här uppstår en intressekonflikt där det gäller det att stötta den närstående samtidigt som det inte går att förbjuda den som har demenssjukdom att ha känslor för någon annan.

    Det är inte heller ovanligt att oroliga närstående vill bestämma över huvudet på sin äldre. Likaså kan de ha åsikter om hur andra boende beter sig o.d. Juridiskt sett så ser vi alla vuxna människor som rättskapabla och myndiga. Hur arbetar ni med rätten till självbestämmande på ert äldreboende?

    info
  • 2018-04-24 05:14

    När pratar ni om döden? #harmammadetbra?

    När det närmar sig vård i livets slutskede ska sjuksköterskan och läkaren planera in ett brytpunktssamtal. Då ges den enskilde och närstående möjlighet att prata om och planera för vården den sista tiden. En bra planering innebär att den döende kan få dö i frid med bra symtomlindring och utan onödiga sjukhusresor eller andra missriktade medicinska insatser.

    Jag har varit med om några situationer där närstående inte har involverats i vården och därmed inte förstått att livets slutskede närmar sig. Det är då lätt att det kommer krav på livsförlängande åtgärder som egentligen inte är till gagn för de gamle. Har man i god tid haft en dialog om att sväljsvårigheter är ett vanligt symtom för människor som är i slutet av ett demensförlopp så kanske man kan undvika att sätta sond eller dropp för att förlänga livet med några veckor.

    När börjar ni prata om hur den äldre och dennes närstående vill ha det när slutet närmar sig? Bara det att man flyttar in på ett äldreboende är ju i sig ett tecken på att kroppens skröplighet börjar tillta.

    info
  • 2018-04-18 16:39

    Är er verksamhet i huvudsak planerad eller händelsestyrd? #harmammadetbra?

    Hur fungerar planeringen av vården för den äldre. Alla ska ha en genomförandeplan som beskriver vilka sociala behov den boende har och hur hen vill att de ska tillgodoses.

    Hinner den äldre med att berätta hur hon vill ha det och har undersköterskan tid att lyssna, reflektera och sedan uppdatera genomförandeplanen? Finns det tid avsatt för övriga undersköterskor att faktiskt läsa genomförandeplanen och förstå vad som är viktigt för den enskilde eller har personalen någon form av standardiserat beteende för hur man gör när man arbetar i någon annans hem? Hur fungerar det när det kommer olika människor i en strid ström och du själv inte får välja vem som ska komma? Vill du ha hjälp i duschen av en främmande person som du aldrig mött förr? Görs de människor som bor och behöver hjälp delaktiga i val av aktiviteter m.m.?

    Genom en god planering så ökar möjligheterna att komma ihåg och tillgodose den äldres behov. Det kan handla om allt från att sitta ner och prata en stund till att komma ihåg namnsdagar och födelsedagar. Det där med mat och läkemedel som tillgodoser den äldres basala behov fungerar oftast bra, men med en bristande planering så kan det som är enskildes önskemål och drömmar bli bortglömt. Likaså att planera att sätta lite guldkant på tillvaron.

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-04-13 11:23

    Vi har nu sett flera rapporter om dåligt bemötande - hur jobbar ni med värdegrunden? #harmammadetbra?

    Vi har under senaste tiden vid flera tillfällen sett tidningsartiklar om medarbetare på äldreboenden som kränkt och hånat de boende. Sådant får inte inträffa. Det finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen och en särskild lagstiftning Lex Sarah som också ska bidra till att förhindra sådana händelser. Det måste hela tiden föras en dialog kring bemötandefrågor inom verksamheten.

    Hur hanterar medarbetarna situationer som kan kännas genanta för den enskilde? Hur hanteras en situation där någon kissar på sig eller får en upphostning i matsalen? Alla vill ha en viss avskildhet om och när de får hjälp med intimhygien. Annat kan vara mer individuellt t.ex. hur mycket man stör sig på en bordsgranne under en måltid. Det som är viktigt här är att medarbetarna har en känsla för den enskildes upplevelser och att de är så trygga i verksamhetens värdegrund att de agerar rätt i svåra situationer.

    En chef på ett äldreboende la ner mycket tid och kraft på att diskutera värdegrundsfrågor med sina medarbetare. Efter några månader så upplevde hon att medarbetarna blev mer måna om de boende, de närstående var mer nöjda och hon fick fler och mer kompetenta sökande till vakanta tjänster.

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-04-07 14:48

    Råder jante eller ges medarbetarna utrymme att möta den enskildes behov? #harmammadetbra?

    En dotter ringde till chefen för en hemtjänstgrupp. Hon var överlycklig. En medarbetare som hade varit och avlöst en anhörig som behövde åka iväg hade fått hennes pappa att gå ut på promenad. Mannen hade inte gått att få ut på väldigt länge och han var själv lycksalig över att ha varit ute. Efter den här händelsen så kom mannen ut regelbundet och hans välmående förbättrades såväl fysiskt som psykiskt.

    Här är en chef som ser vikten av att premiera goda initiativ i personalgruppen. Det är lätt att göra äldre till ett kollektiv, allrahelst när de bor på särskilt boende. Alla gillar inte bingo eller allsång. Att ibland få välja vad jag vill äta eller göra är viktigt. Kanske till och med helt fritt få välja mat utan att behöva ta hänsyn till matleverantörens matsedel. Hur ser valfriheten ut när det gäller vad jag vill äta? Är det OK att jag vill ha yoghurt en morgon och gröt en annan?

    Nu har det tack och lov blivit bättre med åren. De flesta äldre slipper dela toalett med andra, men hur är det, stannar medarbetarna upp och lyssnar hur den äldre vill ha det? Då menar vi verkligen lyssna, inte filtrera allt genom ett raster av äldreboendets möjligheter.

    När det gäller välbefinnande så är det ju mer än att bara vara torr och ren och ha mat i magen. Det är också att uppleva harmoni och lycka. Kan jag få egen tid att göra det jag vill med min kontaktman? Kan jag åka till centrum och handla kläder själv om jag vill det? Väljer jag min kontaktman eller väljer kontaktmannen mig? Att få göra det man önskar och när man önskar det.

    Vad görs för att få ut de boende på promenader. Ger man alla en seriös chans att få komma ut och känna vårsolen? Hur skapar man meningsfulla möten mellan medarbetare och de äldre? Vilket handlingsutrymme har medarbetarna för att möta den enskildes behov?

    Dela gärna med dig av dina tankar

    info
  • 2018-04-02 11:10

    Är äldreboendet ett hem eller vårdfabrik? #harmammadetbra?

    Är äldreboendet ett hem eller en vårdfabrik?

    I ett hem bryr man sig om hur det ser ut, att det är ordning och reda. Finns det förkläden, handskar, spritflaskor eller annat material för arbetets utförande utställda fullt synligt i korridorer och dagrum (väggmonterade flaskor med handsprit kan vara motiverat)? Används gemensamma utrymmen som förråd för blöjor, hjälpmedel eller förbrukningsmaterial? Finns det intorkade fläckar på golv och väggar?

    Hur ser det ut hemma hos den enskilde? Är det vårdens behov eller den enskildes trivsel som dominerar? Finns det signeringslistor och instruktioner ligger utlagda i den boendes bostad, kanske med kaffefläckar på? Är nattduksbordet täckt med sprutor, omläggningsmaterial o.d.? Hur skulle du vilja ha det i ditt hem om du bodde på ett äldreboende?

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-03-29 08:54

    Är det OK att vilseleda någon för att skapa lugn? #harmammadetbra?

    Att se människan reminiscens och livsberättelse

    En bekant berättade att hennes mamma hade varit så orolig första tiden på äldreboendet. Kontaktpersonen försökte lära känna henne och kom fram till att hennes oro ofta bottnade i att hon var orolig att maten inte skulle räcka när hennes närstående kom hem. Personalen satte sig därför och gjorde inköpslistor med henne. När hon väl fått berätta vad som behövdes så blev hon lugn. Man kan ha etiska perspektiv på att medarbetare låtsas att de ska gå och handla, men för denna kvinna medförde det att dagarna blev gladare och bättre.

    Livsberättelsen
    Många äldre även de som drabbats av demenssjukdom kan berätta om sig själva. Genom att som vårdpersonal lyssna, kan den äldres möjligheter och resurser identifieras. Livsberättelsen och den enskildes önskemål ska ligga till grund för den vård som bedrivs. I de fall hen inte kan berätta om sig själv, kan personalen genom att förmedla en god kontakt med närstående oftast få en bra bild av hur den äldre skulle ha velat ha det. Är medarbetarna intresserade av vem den boende är, vilket liv hen har levt och vilka erfarenheter denne har?

    Reminescens
    Det är bra med fotografier av närstående och från skilda tillfällen men också tillgång till musik och annat som de tycker om. För många har sånger/melodier/musikstycken en speciell innebörd som kan väcka minnen till liv. Meningsfulla aktiviteter som den äldre själv väljer bidrar till en god hälsa och bromsar försämringar av minnet. Likaså kan saker och bilder från en svunnen tid sätta igång tankeverksamheten.

    En väl grundad kontakt med närstående är ovärderlig i all vård av äldre. Naturligtvis under förutsättning att hen vill ha kontakt. Det förekommer tyvärr att vissa inte har någon släkt, men de kan ha en god vän eller någon annan person som betyder mycket, som kan fungera som ställföreträdare och involveras i vården. Hur väl tar medarbetarna på ditt äldreboende hand om den kraft som finns i att arbeta med minnen?

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-03-25 16:03

    Vardag och fest

    Måste alla dagar vara likadana?

    Finns det något i arbetssättet på äldreboendet som skiljer sig mellan veckodagarna. Hjälper strukturen till att skilja ut vardag från helg. För några veckor sedan firade vi såväl fettisdagen som ”Alla hjärtans dag”. Idag är det våffeldagen.

    Har du närstående som bor på ett äldreboende eller kanske du arbetar på ett boende. Har de boende fått våfflor idag? Fanns det rosor eller något annat tecken på att det var ”Alla hjärtans dag”? Det finns mängder av tillfällen att skapa lite guldkant på vardagen. Omtanke, medmänsklighet och människokärlek kostar inget eller nästan inget, men kan kräva lite planering.

    Hur är det på ditt äldreboende?
    - Uppmärksammades fettisdagen med semlor?
    - Fanns det blommor eller något annat som påminde om ”Alla hjärtans dag”?
    - Finns det andra dagar som firas?
    - Hur firas de?'

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-03-19 15:44

    Det går att organisera vården bättre

    Varför ska det ta 47 dagar att få en bröstcancerdiagnos när det skulle kunna göras på två timmar?

    Om vi organiserade den specialiserade vården på annat sätt så skulle tiden från misstanke till färdig diagnos kunna sänkas väsentligt. Idag skickas remisser i oändlighet mellan olika enheter och det är inte helt ovanligt att en patient försvinner i remissflödet och inte får sin diagnos. I värsta fall kan det innebära att t.ex. en cancer kan hinna spridas så att den inte längre går att behandla.

    Om istället de olika specialistfunktionerna som behövs för att ställa t.ex. en bröstcancerdiagnos organiserades tillsammans så skulle röntgen, provtagningar, biopsier och undersökningar av cellvävnad kunna ske under några timmar och patientens lidande och väntan på behandling förkortas avsevärt.

    Dela gärna med dig av dina tankar och idéer

    info
  • 2018-03-15 21:36

    Det finns massor med saker man kan göra för att göra måltiden trevligare.

    Måste man få grå purékost bara för att man har svårt att svälja? Måltider är viktigt för oss människor inte bara för att det ger oss energi utan också för att det för oss samman. Hur ser matsalen ut? Finns det blommor? Finns det servetter på borden? Finns det lättillgängliga kryddor?  Är rummet ljust och trevligt möblerat? Finns det utrymme för alla gäster eller är det trångt? Är det bullrigt eller är akustiken behaglig?

    Serveras maten på ett trevligt sätt? Doftar det mat innan måltiden serveras? Sitter medarbetarna tillsammans med de boende och äter eller står de upp eller går omkring mellan borden under måltiden? Får de boende matro och social samvaro under måltiden? Smakar maten bra? Ser den aptitlig ut? Visas samma omsorg om att maten ska se trevlig ut om den är passerad eller är den hoprörd till en enda purégröt? Kan man inte passera varje ingrediens för sig, så att färger och smaker hålls isär. Förekommer samtal runt bordet mellan de boende? Bjuds närstående in att äta tillsammans med de boende om de är på besök? Enkla små gester kan göra vardag till fest.

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-03-12 19:37

    Sponsring av äldreboende - kan det vara bra? #harmammadetbra?

    Äldreboenden är ofta lite tråkiga. Jag ska berätta om ett äldreboende i en mellanstor svensk stad. Fastighetsägaren kom på besök en dag och tyckte att lokalerna var trista. Han ägde lite konst som han inte visste var han skulle sätta upp och föreslog verksamhetschefen att han skulle få hänga konst på väggarna i äldreboendet. Det ena gav det andra och ett samarbete utvecklades.

    Nu får äldreboendet regelbundet ny konst och sponsorsbiljetter till hockeymatcher och teaterföreställningar. Det innebär att de som bor på boendet ges möjlighet att komma ut och njuta av samhället utanför boendet regelbundet. Jag vet andra äldreboenden som har vänföreningar som ordnar fester och ytterligare andra som har samarbeten med närliggande dagis som kommer och går luciatåg. Vad skulle du/ni kunna göra för ert äldreboende?

    Det finns många vinnare i detta. Medarbetarna får se de äldre i andra sammanhang, närstående erbjuds förutsättningar och stöd i att möta sina närstående på andra platser och de äldre ges en möjlighet att bevara kontakten med samhället utanför äldreboendet.

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-03-08 19:41

    Har mamma det bra? - Vinterkräksjuka

    Denna historia handlar om ett boende där vinterkräksjuka. Det drabbade många av de boende och det spred sig mellan våningsplanen på boendet. Sjuksköterskan och enhetschefen arbetade hårt med att medarbetarna skulle förstå vikten av att följa hygienrutinerna och efter ett tag fick de bukt med utbrottet. Efter några veckor bröt vintersjukan ut igen och nu kopplades en hygiensköterska in för att hjälpa till att skapa ett säkert arbetssätt. Det framkom då att medarbetare hade frusit in matrester i samband med det första utbrottet och när dessa nu serverades så återkom också vinterkräksjukan.

    Detta boende och många andra har lärt sig den hårda vägen vikten av att följa hygienrutiner. För den äldre som drabbas kan vinterkräksjuka innebära en förtidig bortgång.

    Allt fler människor är bärare av multiresistenta bakterier. I fel sammanhang kan dessa bakterier orsaka dödsfall för den som smittas. Vi är alla bärare av bakterier och multiresistenta bakterier passerar våra händer, luftrör och andra delar av kroppen regelbundet. Vi får bakterierna till oss när vi tar andra i hand, hanterar pengar, går på offentliga toaletter. När vi besöker äldreboenden där många med nedsatt immunförsvar bor så tar vi med oss bakterierna dit. De största riskerna uppstår när bakterierna kommer i kontakt med våra kroppsvätskor. Om vi får i oss bakterierna genom maten, luftvägarna eller i samband med såromläggning så kan det få svåra konsekvenser för den enskilde.

    Det finns därför regler för hur personalen ska vara klädda och hantera sin egen hygien.
    Har medarbetarna arbetsdräkt med kort ärm? Har någon ringar eller klockor på händerna? Är deras naglar välskötta? Bär någon nagellack? Är håret kort eller uppsatt?

    Dela gärna med dig av dina tankar och erfarenheter

    info
  • 2018-03-04 15:31

    Har mamma det bra? Urinlukt!

    En god vän berättade om att hennes svärfar inte hade mått bra på sitt äldreboende. Han var ofta nedstämd och hela avdelningen luktade kiss. Hon tänkte att det är så många som kissar ner sig så det är inte konstigt. En dag när hon kom tid så var pappan piggare, nyrakad och välvårdad. Urindoften var borta och pappan var mycket piggare. Det visade sig att det hade börjat en ny undersköterska på boendet hade blivit kontaktperson för svärfadern. Just i detta fall var det en man med utländsk härkomst, men det är inte det viktiga. Ibland kan det vara så att en ny medarbetare kan skapa ny dynamik i arbetslaget.

    Människor avger lukt, så ett boende kan aldrig vara helt luktfritt. Doft av mat och kaffe kan bidra till aptit och trivsel. Äldre människor kan ha problem med inkontinens och det kan därför tillfälligt lukta av urin eller avföring. Luktar det rent och fräscht? Om inte, hur är det att tvingas bo på ett ställe där det sticker i näsan av odörer?

    Tar medarbetarna hand om tvätt och avfall innan det börjar lukta? Fungerar städrutinerna? Finns det ett engagemang där man har förmågan att se människan och skapa ett möte där det går att hjälpa den enskilde att sköta sin hygien, byta kläder m.m.?

    Dela gärna med dig av dina tankar.

    info
  • 2018-03-02 06:34

    Ljudmiljön

    Vad är det som gör ett äldreboende trivsamt. På vissa ställen pågår ett stilla samtal som involverar de boende, deras närstående och medarbetarna. Kanske sjunger man visor tillsammans eller samtalar om förr. På andra så domineras ljudbilden av ljud från TV eller radio. Är det musik eller program som de boende själva har valt eller går MTV, Lugna favoriter eller TV-Shop?

    Hur är ljudbilden när TV/radio inte är på? Domineras ljudmiljön av porslinsskrammel, fläktar, hissar, skrap från stolar eller att någon av de boende ojar sig eller pågår det intressanta samtal eller allsång? Är ljudmiljön harmonisk? Hur är det att bo granne med en person som är förvirrad och skriker på nätterna?

    Små enkla knep kan förändra ljudbilden helt. Att sitta ner och prata med den som är orolig eller att spontant sjunga visor. Att sätta på tassar på stolarna så att de inte skrapar i golvet och att använda tyger och konst för att förbättra akustiken. Det kräver lite eftertanke och planering, men inte några stora investeringar. -

    Dela gärna med dig av dina tankar

    info
  • 2018-02-28 11:44

    Har mamma det bra?

    Hur är det första intrycket när jag kommer till äldreboendet?
    Med frågan ”Har mamma det bra?” vill vi få igång en diskussion kring kvaliteten i vården.

    Upplevelsen när man kommer till ett äldreboende kan vara väldigt varierande. Vissa äldreboenden har en välkomnande vestibul full av liv och aktivitet. Andra är tillstängda och svårtillgängliga. Man möts av porttelefoner som ingen svarar på och har svårt att komma in. När man kommer in är lokalerna mörka och dystra. Till viss del styrs möjligheterna av arkitekturen, men till stor del handlar det om vilket engagemang vi som arbetar i vården lägger ner på att det ska vara välkomnande.
    Vad möts jag av när jag kommer in genom dörren? Är det mörka tysta utrymmen. Finns det konst på väggarna. Finns det aktivitet, social samvaro, glädje och gemyt eller sitter de boende uppradade i korridorer och dagrum som mer har utseendet och funktionen av ett väntrum än ett hem? Kanske sitter någon och gungar eller sover?

    Dela gärna med dig av dina tankar

    info
  • 2018-02-08 11:16

    Tankar kring kvaliteten i vården

    Brukare, patient, kund, klient, den enskilde, gamling, intagen, omsorgstagare, gästen, den boende, pensionären, 4an 2.
    Kvinnan i filmen vill kallas Märta helt enkelt.
    Karin Josefsson docent i vårdvetenskap har gjort en film om ålderism. När äldre människor blir kränkta eller särbehandlade till följd av sin ålder kan det jämställas med rasism och sexism.

    info