Får mamma tänderna borstade? #harmammadetbra?

Dålig tandhälsa leder till sjukdom som undernäring och kan orsaka lunginflammation, hjärtsjukdom och för tidig död. Smärta och frätsår i munnen är andra konsekvenser av dålig munhälsa. Behandling med läkemedel kan leda till minskad salivproduktion och muntorrhet. Svampinfektioner i munnen förekommer relativt ofta bland äldre.

Många personer som får vård har rättigheter när det gäller tandvård. Det handlar om alla som bor på särskilt boende eller som har varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande avses minst tre gånger per dygn samt trygghetslarm eller tillsyn under natten. Därutöver omfattas personer med beslut om LSS-insatser och vissa personer med psykossjukdom av samma skydd. Dessa personer har rätt att få sina tandvårdsbehov tillgodosedda inom ramen för högkostnadsskyddet för sjukvård. I rättigheten ingår också ett utbildningsstöd för den personal som arbetar inom dessa verksamheter. Erbjudande om regelbundna munhälsobedömningar ingår också.

Biståndshandläggare (i vissa fall sjuksköterska eller kurator) meddelar landstinget som utfärdar intyg. Därutöver finns det personer som äter vissa läkemedel eller har vissa sjukdomstillstånd som kan få en del av sina tandvårdskostnader betalda genom tandvårdsförsäkringen.
Landstingen har ofta avtal med någon utförare och ansvarar för att tillhandahålla munhälsobedömningar och fortbildning av personal.  

Den enskilde är i sin fulla rätt att behålla sin tandläkare även om man flyttar in på särskilt boende. Landstinget kan också erbjuda hjälp i form av mobila tandvårdsteam tandläkare och tandhygienist som kan åka hem till den som behöver hjälp med tänderna. Mer information går ofta att få via landstingens hemsidor.

På äldreboenden behöver många vårdtagare hjälp med sin munhälsa. Munhälsa är ett område som varit och är eftersatt. Munhälsobedömningar som görs av tandhygienist kan användas som instruktion till personal i boendet eller hemmet när någon behöver hjälp med sin munvård.  I munhälsobedömningen framgår om vårdtagaren har proteser, halvproteser, egna tänder eller implantat och hur munvården ska skötas. De flesta äldre idag har sina egna tänder kvar. För att få rent mellan tänderna rekommenderar tandhygienisten ofta användning av mellanrumsborstar.

Utbildning och fortbildning av personalen är angeläget för att förbättra munhälsan hos de äldre och för att den äldre ska få individuellt utformad hjälp med sina tänder. Ansvarig sjuksköterska har det övergripande ansvaret för att munvården fungerar och ska se till att personalen utför sina uppgifter. Det vore önskvärt att kontaktmannen tar ett särskilt ansvar för att följa upp ”sina boende”. Till sin hjälp kan sjuksköterskan tillsammans med personalen göra munhälsobedömningar ROAG i senior alert.

Det kan ibland vara svårt att utföra munvård på personer med demenssjukdom och upplevas som integritetskränkande av den som ska ta emot hjälpen. Om munvården blir en naturlig del av omvårdnaden redan när någon flyttat in kan det vara lättare att få fortsätta hjälpa till.
Bemötandet, att ha ögonkontakt att informera om vad som ska ske, att förmedla lugn i omvårdnaden är ofta det bästa sättet att få hjälpa den som har en långt gången demenssjukdom. Musik kan göra under och avleda i svåra situationer. Vårdarsång då personalen sjunger sånger som personen med demenssjukdom minns och tycker om, kan vara ett sätt att hantera situationen.

Munhälsobedömningar och instruktionerna för tandvård ska finnas tillgängliga i vårdtagarens badrum. Den äldre behöver också ha pengar så att personalen kan köpa det som behövs för att utföra munvården. Får de boende rätt munvård även nu när det är sommar och vikarier?

comments powered by Disqus