Förebygger ni att mamma får hudskador? #harmammadetbra?

Trycksår kan uppstå på några timmar och därför är det viktigt att göra en riskbedömning och sätta in trycksårsförebyggande åtgärder redan i samband med inflyttningen till boendet om vårdtagaren har svårt att ändra läge själv. En vårdplan upprättas och uppföljande riskbedömningar görs därefter kontinuerligt.

Cirkulationen i huden försämras när tryck uppstår till följd av att kroppstyngden trycker mot underlaget. Benutskott där huden är tunn är mest utsatt. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer, men ett nedsatt immunförsvar och ett försämrat näringsintag leder till en ökad risk för trycksår. Skjuv, när någon glider ner mot underlaget i en säng eller stol kan också ge upphov till trycksår och även en kombination av tryck och skjuv.

Nortonskalan som finns i Senior alert på webben kan med fördel användas vid riskbedömningar. Där kan man även hitta förslag på trycksårsförebyggande åtgärder. I vårdplanen dokumenteras eventuella risker för trycksår och åtgärder. Eventuella sår beskrivs utifrån utseende, storlek, djup, sårgrad lokalisation och eventuella infektionstecken. Mål, åtgärder och utvärdering ska finnas med i vårdplanen. Har en skada väl uppstått kan det vara svårt att få såren att läka. Det kan ta månader och ibland år och i värsta fall går det inte att få såren att läka. Trycksår betecknas som och ska anmälas som vårdskada om såret uppstått på vårdinrättning eller boende. Som vårdskada räknas ”lidande, obehag kroppsligen eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso-och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd” (SOSFS: 2005:12).

Det finns sår som kan uppstå i livets slutskede och som uppkommer till följd av organsvikt. Dessa benämns” Kennedy terminal ulcer” efter en amerikansk sjuksköterska som arbetade under många år med svårt sjuka och döende patienter. Dessa sår uppstår snabbt och blir ofta djupa. De kan uppkomma på ryggslut, hälar, armbågar och skinkorna och har ett mörkrött/gul/svart utseende. Patienten dör oftast inom 1-14 dagar (Palliativ vård 2014 nr 4).

Trycksår delas in i fyra kategorier beroende på svårighetsgrad. Grad 1 då huden är rodnad men intakt. Grad 2 är en delhudsskada med ett ytligt öppet sår, eller en öppen eller sprucken blåsa som kan innehålla blod. Grad 3 är en fullhudsskada där subkutant fett kan ses och såret kan innehålla fibrin.
Djupet varierar beroende på var skadan sitter. Vid grad 4 har en djup fullhudsskada uppstått och då kan man se ben, senor eller muskler.
Statens kommuner och landsting- SKL har i ett nationellt åtgärdsprogram kommit ut med riktlinjer för att förebygga trycksår. Se SKL. Det finns även ett webbaserat utbildningsprogram PUCLAS som utvecklats av trycksårsexperter och som kan användas i utbildningssyfte.

Det ska finnas riktlinjer på alla vårdboenden om hur man förebygger trycksår. Personalen ska ges utbildning i hur tryck påverkar cirkulationen, hur riskbedömningsinstrument används och hur och när lägesändringar ska göras. De ska också kunna använda förflyttningshjälpmedel på ett korrekt sätt, göra hudinspektioner, behandla, följa upp och dokumentera åtgärder (Trycksår, Stockholms läns landsting 2010).

De viktigaste åtgärderna för att undvika trycksår är dagliga hudinspektioner och att hålla huden är ren och hel. Vid behov ska huden smörjas med oparfymerad kräm. Behöver den boende hjälp med lägesändringar, tas ställning till vilken hjälp den boende behöver både i säng och stol och eventuell rullstol. 30 graders vinkelposition från sida till sida några gånger nattetid och en bra trycksårsavlastande luftväxlande madrass är viktiga åtgärder såsom ett vändschema så att alla kan se när den boende senast ändrade läge. Till lägesändringar i säng behövs 2 kilkuddar. Hälarna som är särskilt utsatta kan avlastas genom att lägga en kudde under vaderna som lyfter hälarna från underlaget. Alternativt kan såkallade Heelift hälskydd köpas in om det är stor risk för trycksår på hälarna eller om vårdtagaren har trycksår. Syntetiska fårskinn, urklippta eller munk-liknande hjälpmedel ska undvikas.

Näringsbehov och vätskebehov registreras och åtgärder vidtas vid malnutrition. Näringsdrycker med högt proteininnehåll kan minska risken för trycksår hos vårdtagare som är undernärda. Näringsbrist på vårdboende är vanligt, så många som 27% uppskattas lida av malnutrition. Information om trycksårsrisk och vidtagna åtgärder ges till den äldre och närstående. Trycksår måste undvikas då de orsakar stort lidande och höga kostnader för samhället i form av vård och dyrt omläggningsmateriel. Ren hud och rent, torrt och slätt i sängen minskar risken för sår.

comments powered by Disqus