#Har mamma det bra – varför skriver jag?

När man kommer till ett äldreboende eller för övrigt till alla vårdinrättningar, så kan man genom sina fem sinnen med ganska stor träffsäkerhet sätta fingret på vilken kvalitet, boendet har och vilka ledningsproblem som kan finnas.

Genom åren har jag varit ute på ett stort antal vårdinrättningar. Genom att använda våra sinnen kan vi få en bra bild av hur ett äldreboende fungerar.  Det är i själva verket ganska enkelt att upptäcka brister eller risk för brister i vårdkvaliteten. Det kan handla om dofter, ordningen på enheten, det känslomässiga klimatet eller personalens bemötande. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det trots att alla tänkbara åtgärder vidtagits, kan vara svårt att alltid finna en värdig lösning på mänskliga problem.
Om det vore optimalt att bo kollektivt så skulle vi alla göra det, men att tvingas tillbringa all sin tid med människor man inte valt att umgås med är nog inget de flesta önskar. Ändå kan livet försätta oss i en situation där vi tvingas leva under sådana omständigheter. Problemet har uppmärksammats under många decennier och mycket har gjorts för att förbättra situationen. Politiskt har det uttryckts i termer som ”rätt till eget rum på långvården”. Idag har de flesta äldreboenden fullvärdiga lägenheter där den boende slipper dela toalett med andra och även kan koka en kopp kaffe på det egna rummet om de så önskar.

Jag har inte ambitionen att skriva en vetenskaplig bok även om det mesta tar sitt avstamp i det man brukar kalla vetenskap och beprövad erfarenhet.

Jag har hört politiker säga att kvalitet inom vård och omsorg inte går att mäta. För min del så vet jag att det inte är rocketscience. Kvaliteten går att mäta på många olika nivåer.
1. Den första nivån är det som vi kan uppleva med våra sinnen när vi besöker en enhet. Hur är enheten utformad, kommer jag in, hur blir jag bemött, hur luktar det, hur låter det m.m.
2. Den andra nivån kan jag se om jag följer en boende eller en patient över en tid. Vad ingår i vården, hur hanteras vissa situationer m.m.
3. En tredje nivå är hur verksamheten fungerar på ledningsnivå, hur är följsamheten mot rutiner, hur hanterar man klagomål, avvikelser m.m., hur arbetar man med ständiga förbättringar.
4. Den fjärde nivån mäter mer resultat eller utfall av vården

Ambitionen med "har mamma det bra" är att om fler lär sig mer om kvalitet i vården så kommer vården att bli bättre. Bloggarna och den framtida boken kommer framförallt att rikta in sig på de tre första nivåerna. Ofta går det att göra förbättringar med små medel. Många av åtgärderna och förbättringarna som kan göras av undersköterskor, enhetschefer och legitimerad personal handlar om små förändringar som kan göra stor skillnad. Inte sällan leder förbättringar till att det finns mer tid för de boende, när mindre tid behövs för att korrigera fel som andra begått.

comments powered by Disqus